rylanderebba

Kunde aldrig någosin föreställa mig den 19 november förra året att mitt liv skulle se ut såhär. Det är helt galet vad mycket som har förändrats. Jag har sagt upp kontakten med några få personer, jag har tagit upp kontakten med gamla vänner och fått massa nya som betyder mer för mig än vad jag någosin kunde ana. Just nu har jag väldens bästa vänner och inget kan slå dom, känner dock att jag inte har så mycket tid för dom som jag borde ha. Det är något jag måste skärpa mig med.

 

Sen har jag blivit kär, kär i den finaste kille, vi bråkar mycket men vi älskar varandra så mycket så det händer inget ändå. Skulle aldrig för ett år sedan ens kuna föreställa mig med honom, vi var så himla olika och är fortfarande, det är ren slump att vi ens fick kontakt och är så glad för att han la till mig på snapchat mitt i sommras haha!!! Lite rolig historia det där, men det är inget jag vill berätta här, det håller jag för mig själv. 

 

Sen att jag känner själv att jag på något sätt blivit "vuxen" på ett år. Kan se på saker på olika sätt och i andras synvinklar. Däför har jag mycket lättare at upptäka fel jag gjort själv och erkänna dom. Så har inte haft sådana "töntiga konflikter" där man typ skriver att den andra är ful och dum i huvet. Utan försöker alltid lösa allt så vänligt och lungt som möjligt. Det är faktiskt bra att kunna lyssna och förstå ibland, man behöver det med och ATT kunna säga förlåt. Sen har jag blivit mycket mer utåtriktad, känner inte den där brutala ångesten om det t.ex. är en muntligredovisning. Visst tycker det är jobbigt men vem gör inte det. Sen nu tycker jag att det bästa som finns är seminaruim eller gruppdisskusioner är det bästa och skönaste sättet att visa vad man kan på. Fick en klump i magen av att bara höra ordet förra året. 

Jag är inte heller lika fördomsfull, har släppt det helt. Dömer människor efter jag lärt känna dom. För vad är det för vitts att hata någon man inte vet något om? 

 

Har fått upp en körlek för svart med, bästa färgen!!! Köper nästan endast svarta kläder nu. Förra året kunde jag knappt använda en svart väska med svarta jeans för jag kännde mig så dyster och mörk. Men nu, inte alls, älskar det. Att allt kan förändras så mycket på ett år, att man kan ändra stil och tycke helt plötsligt från att hata något till att älska något. 

 

Kanske är lite tidigt att skriva redan nu, men det är ju nästan bara en månad kvar till nästa år och då kan jag lika gärna ta tid nu när jag har det. Älskar att skriva det är så skönt att bara få ut allt och kul att jämföra hur man förändrats som person.